Rolf van den Brink

På väg hem i dag såg jag en hastigt inbromsande röd Audi. Den stannade i körfältet på min gata. Ut hoppar en tjej med block och en kille med kamera. De jagar i fatt en barnfamilj och börjar ställa frågor till det femåriga barnet. Frågorna handlar om barnets internetvanor. Jag gissar för mig själv att det är Aftonbladet som är ute och jagar.

Händelsen fick mig att änka på min egen mediekonsumtion nu när jag jobbar som hemmafru som producerar lite redaktionellt när tid ges i stället för tvärtom. Omställningen har ju gett mig helt nya medievanor. Om Aftonbladet hade ställt frågor kring detta, hade jag svarat:

* Jag börjar dagen med att sätta på P2. Tänkte lära barnen att uppskatta klassisk musik. Det tänkte inte dom.

* Jag kollar ettan på Dagens Industri och Dagens Nyheter för att se om världen går under.

* Därefter kikar jag in i DN Debatt och bläddrar snabbt fram genom DN Ekonomi.

* Under dagen smygsurfar jag, alltså jag borde städa, men i stället kollar jag Aftonbladet.se Expressen.se, och DN.se.. Dagensmedia.se går jag in på varje timme, VA.se och Afv.se samt Resume.se en gång om dagen. Realtid och Nyheter24 en gång per vecka, mest för att få i mig lite tokerier.  

* Vid lunch slår jag över till P1. Lillpojken gillar ugglan som hoar in Vetandets värld och själv gillar jag Dagens dikt.

*

* Går jag på stan plockar jag på mig City, Metro och Nöjesguiden, ogärna någon annan gratistidning.

Jag pratar med den intervjuade flickans pappa. Jodå, det var Aftonbladet. ”Undrar om man hamnar på löpet”, muttrar han. Pappan berättar att flickan inte surfar. Vi konstaterade att det började vi med efter fyllda 20 år. Kanske är det därför vi sitter på nätet så mycket nu, vi behöver ta igen förlorat surfande.