Rolf van den Brink

Jag sitter på en redaktion där jag idag bara hör en sak diskuteras. Kungabröllopet. Och hur det ska påverka börskursen.  Inget fel i det. Ett kungabröllop händer max en gång per generation, och ja, det är verkligen något att gotta sig i. I går då Vattenfall genomförde landets största bolagsförvärv någonsin, var det tystare på redaktionen.

Överhuvudtaget fick Vattenfall-affären en spretig bevakning givet storleken på den 95 miljarder kronor. Dagens Industris dödaträdutgåva försökte koppla ihop Vattenfalls affärer med det hittills förvägrade statsstödet till Saab och ställa Maud Olofsson till svars.
Samma med Nils-Olof Ollevik i SvD Näringsliv i dag. Han undrar om inte staten, läs Maud Olofsson, riskerar att förlora mer pengar på Vattenfall-affären än på ett stöd till Saab.

Det är intressant att studera hur näringslivsredaktioner plötsligt låter sin sikt skymmas av politisk maktdimma. Äntligen en chans att få skriva om den verkliga makten, tycks redaktionerna resonera, och blandar ihop äpplen och päron och bananans tuttifrutti.  Kort sagt Europas elmarknad genomgår en strukturomställning, bilindustrin en annan.

Utan att ha läst ALLT om Vattenfall-affären, står jag som ett frågetecken inför vad hur smart/korkad affären var som investering för huvudägaren? Hur mycket kostade de nya abonnenterna Vattenfall? Vad var det egenliga marknadsvärdet på bolaget? Vilka fler var inne och tittade på affären?
Om det var bra investering eller inte, är en fråga redaktionerna mest låtit köparen och säljaren svara på. Och, ja, det var en bra investering, tyckte de. Men vad tyckte experterna och konkurrenterna? Någon som ringt Fortum eller Eon?