Rolf van den Brink

Jag är nog en usel lunchdejt. Jag kan inte låta bli att tjuvlyssna på dem som sitter vid borden bredvid.  I måndags åt jag lunch med Kristoffer på Lind & Co på Sturehof. Han tog mycket riktigt torsken som jag hade förutsagt. Medan vi åt försökte jag pejla in McCann-Pia och McCann-Karin några bord bort. Kanske pratade de om McCann-Salibas medieträning av McCann Michael? Jag kan inte förstå varför jag går i gång på sånt.

I tisdags på Grodan Sergel sa Linda på Spotlight i sista stund nej till torsken. Vid bordet bredvid satt Johan Eidmann på Bizkit och Daniel på något mobilföretag. De ritade frenetiskt på bordsduken. Jag noterade att notan var på 392 kronor. Någon av herrarna hade fyllt på med dricks upp 420 kronor.    
Efter lite snack med kyparen fick jag med mig bordduken hem för dechiffrering. Den är full med tårtdiagram, koder och pengabelopp. Det verkar som något ska byggas i Danmark. Mitt i allt kaos står det tydligt skrivet ”Iphone”.

 I går åt jag på Grill med Pontus på MMS. Världens dyraste bricklunch. Vi satt bredvid en yngre tjej i sällskap med två dito killar. De snackade som fan:
”Och den där Snopp-grejen”.
”Jag vill starta eventet Sveriges nordligaste entreprenör”.
”Vi ska köpa en ny kamera”.
”Men alltså snopp-grejen, den var inte så stor”.
”Canon”.
”Och Sveriges sydligaste entreprenör”.

 Jag försökte lista ut var de jobbade:

De måste ha observerat min nyfikenhet. Tjejen berättade att de kom från Ment.se eller nåt och så frågade hon vilka vi var. Jag undvek att besvara frågan.