Rolf van den Brink

När den tidigare statsministern Göran Persson blev pr-konsult på JKL väckte det en del indignation. Fanns det inget värdigare arbete för före detta toppolitiker? De erbjudanden den förre forskningsministern Lars Leijonborg har fått, antyder att Göran Persson trots allt gjorde det bästa av situationen.
Vad finns det egentligen för öppningar för toppolitiker som lämnar politiken? Det empiriska svaret är reträttposter inom det offentliga eller konsultjobb inom näringslivet. Göran Persson valde båda genom att kombinera ett jobb som konsult på JKL med jobbet som styrelseordförande för Svea Skog.

Jan Nygren var påtänkt som efterträdare till Ingvar Carlsson som socialdemokraternas partiledare när han lämnade politiken 1997 och fick ett jobb som vd för Riksbyggen. Från den positionen har han jobbat upp sig som vice vd för SAAB. Idag är han konsult på åsiktsmarknaden.  En ganska typisk karriär för före detta politiker.

Bo Lundgren, moderaternas förre partiledare blev chef för Riksgälden. Alla stabila karriärer i gränslandet mellan statligt och privat näringsliv. Men heller inga jobb som bygger på det kändisskap många år inom toppolitiken ändå ger. Den förre justitieministern Thomas Bodström är möjligen ett undantag. Han marknadsför sig hyfsat offensivt och odlar även en författarkarriär.
Vilka glassiga erbjudande har landets förre forskningsminister och folkpartiets partiledare fått då?
Såvitt jag har hört är de tre pr-byråerna JKL, Kreab och Diplomat, men inte politikertryfferade Prime, som erbjuder Lars Leijonborg jobb. Han behöver dock hyfsat snabbt fatta beslut, säg senast augusti. För varje dag som går och för varje kontakt som han tappar, minskar Lars Leijonborg värde på åsiktsmarknaden. Han är het så länge den borgerliga regeringen sitter.

Sannolikt hoppar han på den byrå som kommer med det fetaste erbjudandet.Eftersom JKL är rena intäktsmaskinen, är det troligt att Lars Leijonborg efter sommaren blir arbetskamrat med Göran Persson. Jag kan inte riktigt släppa den underbara bilden av de två tidigare toppolitikerna tillsammans på hemligt lobbyuppdrag.

Att tre pr-byråer gör upp om Lars Leijonborgs gunst behöver inte vara en nedvärdering av politiken.  Det är snarare en uppvärdering av den hittills något solkiga och lågmälda pr-branschen där opersonlighet är något av en dygd.

Mer läsning här och här.