Rolf van den Brink

Intressant att se att det till slut blev Dagens Industris chefredaktör Gunilla Herlitz som ska ta över Dagens Nyheter efter Thorbjörn Larsson, mer här.

Lika intressant är hur ovilliga Bonnier är att tala om chefsbytet som nyhetsbyrån Direkt hade snappat upp. Och hur de egna tidningarna, förutom Resumé, ligger lågt med rapporteringen. Det var helt enkelt inte tänkt att nyheten skulle komma ut, även om de två tidningsledningarna rimligen har känt till saken någon vecka. Kanske ska fler bitar läggas på plats? Kanske är inte nyckelpersoner  i Dagens Nyheters redaktionsledning nöjda med att inte få frågan om jobbet?  Kanske vill Bonnier göra allt enligt den vedertagna proceduren där Dagens Nyheters tillträdande chefredaktör håller ett brandtal stående på ett bord. Sitter Gunilla Herlitz nu och slipar på talet. Vad ska hon i så fall säga? Något av följande kanske: 

”Vi ska visa att Dagens Nyheter är en tidning som svenskarna även i fortsättningen vill betala för (men hur det ska gå till vet jag inte och ingen annan i hela världen)”.

”Det ska bli så roligt att lära känna er bättre (så att jag kan sparka 30 procent av er).”

”Vi har en tuff tid framför oss, men jag är säker på att vi kommer att lyckas med såna medarbetare (alltså trots såna medarbetare)”.

”Jag ska jobba hårt för att Dagens Nyheter ska hitta nya intäkter på den digitala sidan (men fråga mig inte om Facebook och Twitter för där finns jag inte med)”.

Gunilla Herlitz ska göra det ingen annan chefredaktör har gjort på Dagens Nyheter, att radikalt minska antalet anställda på redaktionen.  Det blir hennes uppgift. En uppgift som inte företrädaren Thorbjörn Larsson, prioriterade och det säger en del om de olika ledarstilarna. Det finns chefredaktörer som springer ägarnas ärenden. Andra springer redaktionens.

Därför har Gunilla Herlitz sett till att även ta över vd-posten och får på så sätt kontroll över både siffror och bokstäver. På Dagens Industri gjorde hon underverk på kostnadssidan, men då var hon också uppvuxen på redaktionen och visste var organisationen var som minst effektiv. Det blir inte lika lätt på Dagens Nyheter, även om där finns hennes tidigare vapendragare på Dagens Industri, Åsa Tillberg. Men vad som händer på självaste golvet blir svårare för Gunilla Herlitz att få veta. Hon är heller inte hemma i journalistik riktad till allmänheten och inte affärsmän. Det visade sig när hon försökte sig på ett vikariat på Expressen men inte fick förlängt.

Hon har dock förutsättningar för att lyckas. Hon vet att slimma organisationer och ta bort onödiga chefsskikt.  Hon är en tydlig och närvarande chef. Till skillnad från företrädarna Thorbjörn Larsson och Jan Wifstrand bli en chefredaktör som sitter en längre period på jobbet och inte ser det som ett temporärt jobb.

Men hon har aldrig behövt visa att hon kan vända en olönsam organisation till lönsam. Hon har inte heller visat om hon är en stor publicist. Om Dagens Nyheter görs på samma okonstnärliga sätt som Dagens Industri skulle prenumerantstocken snart vara en pinne. Alltså behöver Gunilla Herlitz en anhängare som hjälper henne göra tidningen, möjligen redaktionschefen Pia Skagermark, om inte hon känner sig överkörd i rekryteringen. 

Även om det råder anställningsstopp på Dagens Nyheter, lär Gunilla Herlitz ha förhandlat till sig möjligheten att få ta med lite kompisar från rökrutan,  en spekulation är reportrarna Anna Svedbom och Nadia Dyberg och Di Weekend-chefen Birger Marklund.
Vad lämnar Gunilla Herlitz efter sig på Dagens Industri? En grundligt städad och ombyggd organisation, ett misslyckat försök att starta en tv-kanal, en nedlagd tidning (Diego) och en startad (Dimension),  två trätande läger – pappersutgåvan av Dagens Industri och DI.se, och en uppdrillad efterträdare i editionschefen Peter Fellman. Han ska chefa över en tidning som går med uppåt 200 miljoner i vinst medan Gunilla Herlitz får vända en tidning som bjuder ägarna på uppskattningsvis lika mycket i förlust. Inom tre år vet vi vem som lyckades bäst på det nya jobbet.