Rolf van den Brink

Stillastående, ledsen och i svart-vitt lyssnar golfstjärnan Tiger Woods till sin bortgånge pappas Earls ord:

”Jag vill veta hur du tänkte. Jag vill ta reda på hur du känner. Och lärde du dig något?”.

Så svischar Nikes berömda symbol swoosh upp i bild.  Tiger Woods har inte bara gjort comeback som golfspelare utan också som reklampelare. Se här.

Vi vet hur det gick med golfen. Sådär. Blir reklaminsatsen mer lyckad?

Filmen har laddats ner 100-tusentals gånger på Youtube. Men den har också hånats och gjorts parodi av  en masse.

Nike, Tiger Woods och reklambyrån Wieden + Kennedy har försökt knyta upp en omöjlig knut: rentvå Tiger Woods, se till att Nike tar igen en del av reklaminvesteringar som har gått till spillo efter reklampelarens sexskandal och samtidigt sköta varumärkesbygget. Kanske såg Nike trots allt en potential i situationen?

Reklamkampanjen är naken, djärv, och outhärdligt mänskligt utelämnande för att vara just reklam. Cynisk? Nja, vi lever i en fri värld där alla har rätt att försöka kommunicera. Smart? Knappast enligt regelboken. Konsekvenserna av kampanjen är allt för svåröverskådliga.

Styrkan i filmen är ändå att den svarar upp till ett behov av att få veta mer, få se mer. Det blir reklam konsumenterna vill ha, vill se, vill relatera till och kommer att diskutera. Filmen öppna också upp för en fortsättning, det går att berätta mer och det finns en publik. Genom att släppa kontrollen har Nike fått tillbaka sin röst i berättelsen om Tiger Woods. Så det kanske är nästa steg som blir avgörande för framgången. Och förstås hur Tiger Woods spelar golf och övriga kort.