Rolf van den Brink

Observationer från en fotoutsällning

Jag är mycket nöjd med min lilla fotoutställning Observationer från B-Camp. Inte för att bilderna är bäst i världen eller så, utan för de reaktioner jag har fått. Utställningen är byggd som en berättelse där en journalist inbäddad i verkligheten följer med en expedition upp i ”toppschaktet”.

Det roliga var att skriva reportaget om resan utifrån bildmaterialet. Bilderna är strikt dokumentära, förutom en som är något modifierad. Så berättelsen blir en form av reportage byggd på en verklighet av dokumentära fotografier. En form av sanning, men ändå inte. Som sig bör när en inbäddad journalist är i farten. För mig var det mycket befriande sätt att agera journalist på. Just lekfullheten, impulsiviteten går förlorad i vardagligt journalistiskt berättande. Är det här det är att jobba på reklambyrå? I så fall ska jag starta en, fast just det, kunderna vill nog lägga sig i…

På väg upp i Schaktet.

Jag får i stort sett två slags reaktioner på utställningen. Folk som inte förstår alls och verkar bekymrade över det. Och andra som blir stimulerade och rentav skrattar. Det verkar som unga människor gillar upplägget bättre än äldre. Fast det är de något äldre som köper flest bilder.
Forografen Thomas Mead frågade om han fick skicka över sina fotoelevertill utställningen. ”Du har ju gjort alla saker som jag lär ut att man inte får göra”, sa han och såg glad ut. Det kändes bra på något vis.

Läs mer här och här.

Observationer från B-Camp – ett försvarbart projekt?

Så här en dag innan det drar i gång ifrågasätter jag allt kring min utställning från reportaget om B-Camp.
Har jag valt foton som ger en rättvis bild av expeditionen?
Vad kommer de inblandade personerna att säga?
Ska/kan jag ta betalt? Är det här alls ett försvarbart projekt? Och vad ska välja för lådviner till vernissagen (tisdag eller torsdag)?
Jag är i all fall nöjd med inbjudan.