Rolf van den Brink

Snabbanalys av Schibsteds kvartal ett – not bad

För alla som har ett hjärta som klarar en vulgär och lite underbyggd analys av Schibsteds första kvartal. Schibstedkoncernen tappar 10 procent av omsättningen under det första kvartalet. IRMs första kvartal visar på en nedgång på de totala annonsaffärerna på 15 procent. Mediebyråernas köp backade samtidigt med 18 procent i Sverige. Schibsted som mediekoncern presterar i alla fall bättre än den svenska annonsmarknaden. Utan att ha läst detaljerna vågar jag mig på att ana att det kan bero på att Schibsted har en upplageaffär som står sig och har en så stor del online-annonser att tappet på dagspressannonsering, drygt 20 procent totalt i Sverige under första kvartalet, kompenseras.

Bror duktig Schibsteds hus rasar ihop

Om hårdsäljande MTG är de nordiska mediekoncernernas Bror Hurtig, är de artisktiska förläggarna Bonniers Bror Lustig. I fabeln om de tre grisarna är karaktären som Bror Duktig vikt åt Schibsted. Nu river ryktesvargen hårt i Bror Duktigs hus. (Läs mer…)

Annonsen Blocket nobbade

Verkar som om har jag bränt 110 kronor på en annons som Blocket vägrar ta in. Blocket kanske inte är rätt ställe att bedriva journalistik på. Synd.

Så in i Norden nordiska

Nordiska mediekoncerner är just det, nordiska. De största nordiska mediekoncerner får den övervägande delen av sina inkomster från den nordiska marknaden. De är alltså långt i från internationaliserade. Det visar statistik från Nordicom.
(Läs mer…)

Ryssdal kan bli Schibsteds nya helgon

Schibsteds koncernchef Kjell Aamot slutar efter 20 år på jobbet. I Norge är han helgonet som tidigare än andra vågade tro på nätet och har placerat Schibsted i världsklass online. Han är också orsaken till de problem koncernen har nu, en intetsägande grabbig kultur som inte vågar slakta dåliga medieidéer.
(Läs mer…)

Jonas Bonnier på Schibsteds catwalk

I Idre nu. Det snöar. I morgon visar Bonniers koncernchef Jonas Bonnier strumporna i en modeartikel i Svenska Dagbladets helgbilaga Min Helg. Han berättar att han brukar ha långa byxben för att kunna sträcka fotleden och få de färgstarka strumporna att glimra till. Också den förre diplomaten Sverker Åström visar strumplästen.  

Nu får vi se om Bonnier-falangen blir upprörd över att deras koncernchef tassar på i strumplästen på Schibsteds catwalk och bjuder på redaktionellt innehåll till konkurrenten. Eller om Schibsted-cheferna surar över att deras värsta nordiska konkurrent byggs upp. Eller om det bara är jag som tycker det är kul att konspirera kring detta.  Under tiden stickar Maud på Min helg vidare på sina strumpor.

Den där Metro

Oj, vad det pratas mycket om Metro nu. Tänker på den filmen Den där Mary, där ett gäng galningar slåss om Marys hjärta, en så pajig film så att den inte går att sluta titta på. Det senaste avsnittet av Den där Metro började surra den 23 februari förra veckan när Metro gick ut med ett pressmeddelande om att det hade kommit in ett indikativt bud på bolaget.  Naturligtvis passade budet bra för att rycka upp intresset inför en förestående emission. Snart snackades det om att Metros tidigare koncernchef Pelle Törnberg hade lagt budet för att göra sitt gamla bolag en liten tjänst. Snart snackades det hardcore  om att Pelle Törneberg lagt ett bud på förlustmaskinen Metro i New York tillsammans med kompisen, den förre Tele2-chefen  Lars-Johan Jarnheimer och eventuellt någon nyrik ryss.

Så kom chefsrockaden på Schibsted där Gunnar Strömblad bygger en struktur där Svenska Dagbladet och Aftonbladet ingår som skilda bolag med gemensamma resurser. Varför skapa denna struktur när Aftonbladet så sent som i höstas skapade en ny, egen koncern som nu får monteras ned. Kanske behövs den nya strukturen för att snabbt kunna införliva Metro? Schibsted äger ju redan 35 procent av svenska Metro så varför inte köpa hela bolaget när priset är lågt. Och kanske sätta in den avgående Aftonbladet-chefen Carl Gyllfors som vd, när efter Per Michael Jensen som ju vägrar att flytta till Stockholm. Nej, förresten, varför inte sätta in Pelle Törnberg igen, nej, ja, nja.

Och i går kväll låg luften tät av uppgifter om att Metro hör sig för hos Bonnier om information om ett bud som ska vara lagt. Pelle Törnberg, Jonas Bonnier och Gunnar Strömblad jagande den Där Metro. Kan ni se scenen framför er? Det kan jag och det ser fantastsikt sjukt ut.

Läs också här.

Schibstedcheferna: Frågan är vem som fick frågan?

Det finns många frågetecken kring chefs-turerna på Schibsted. Varför stoppades till exempel bygget av Afton-bladet-koncernen som startade så sent som i höstas?
Den första uppenbara frågan är vem som fick frågan? Alltså, vem fick frågan om att ta över efter Gunnar Strömblad som vd för svenska Schibsted? Svenska Dagbladets vd Raoul Grünthal, som Gunnar Strömblad själv värvade från TT, säger att han fick frågan.  Calle Gyllfors, som Schibsteds tidningschef Birger Magnus värvade som vd till Aftonbladet för fyra år sedan, säger att han inte sökte jobbet.
Detta skapar ytterligare frågor. Är det brukligt att söka chefsjobb i en koncern man redan har ett toppjobb i?. Svaret är nej.  (Läs mer…)

Om inte Fredrik Strage – vem då?

En sak lyckades Bonnier med i årets utdelning av Stora journalistpriset. Fredriks Strages pris som Årets förnyare för lista över 100 Youtube-klipp, blev en snackis. Frågan som ställs är förstås, vann rätt låt? Men borde inte frågan vara – varför finns det inga intressantare förnyare än de nominerade? Och svaret kanske går att hitta hos koncernen som delar ut priset. (Läs mer…)